'''Andra vrldskriget''' inleddes nr [[Tyskland]] invaderade [[Polen]] [[1 september]] [[1939]] och slutade [[1945]] med Tysklands och [[Japan]]s totala nederlag i och med den allierade invasionen av [[Berlin]] och atombombningen av [[Hiroshima]] och [[Nagasaki]].  Kriget bestod av flera strre och mindre konflikter, dr de dominerande stod mellan [[axelmakterna]] [[Tyskland]], [[Italien]] och [[Japan]] och [[de allierade]] [[England]], [[Frankrike]], [[USA]] och, under senare delen av kriget, [[Sovjetunionen]].

== Bakgrund ==
Efter [[frsta vrldskriget]]s slut [[1918]] stod Tyskland som frlorare. I [[Versaillesfreden|fredskonferensen i Versailles]] [[18 januari]] [[1919]] ansgs Tyskland st som ansvarig fr kriget, och man krvde ett enormt krigsskadestnd. Dessutom blev tyskarna frhindrade att ha krigsflotta, militrflygplan och stridsvagnar, armn fick best av maximalt 100.000 man och [[Rhenlandet]] skulle demilitariseras.

Trots detta lyckades man bygga upp en krigsmakt med tillrcklig kraft fr att ervra andra lnder.

== Inledande fas ==
Den [[1 september]] [[1939]] inledde den tyska armn ett frkrossande blixtanfall mot det underlgsna [[Polen]]. Trots tappert polskt motstnd, krossades polackerna av de framryckande tyska trupperna p ngra veckor. Den [[3 september]] fljde krigsfrklaringar mot Tyskland frn Frankrike och Storbritannien. Nsta fas i det andra vrldskriget blev det [[finska vinterkriget]], vilket sg framgngsrika finska frsvarare avvisa ett otal sovjetiska anfall. Trots tappert frsvar tvingades [[Finland]] slutligen p kn och freden undertecknades [[1940]] i [[Moskva]]. Finland avtrdde endast delar av [[Karelen]] till [[Sovjetunionen]].

Den [[9 april]] [[1940]] gav sig tyskarna p [[Danmark]] och [[Norge]] i ett frsk att skra jrnmalmstransporterna frn [[Sverige]], samtidigt som man ville etablera frdelaktiga flottbaser lngs den norska kusten. "Operation Weserbung" blev en total tysk framgng och de bda nordiska lnderna ockuperades.

Under tiden stod vstfronten stilla (The Phoney War - Ltsaskriget). De franska trupperna frlitade sig p [[Maginotlinjen]]. Trots detta, lt [[Adolf Hitler]] sina trupper verskrida [[Benelux]]lndernas grnser i [[maj]] [[1940]] (jfr [[Schlieffenplanen]] frn [[frsta vrldskriget]]). De allierade trupperna gick drefter in i [[Belgien]] fr att uppta kampen p belgiskt territorium, varp tyskarna satte in sitt huvudanfall genom [[ardennerna]], ut mot [[engelska kanalen]]. Anfallet splittrade de allierade armerna, som tvingades evakuera den europeiska kontinenten ([[Dunkerque]]). Frankrike stod besegrat.

Den nye brittiske premirministern [[Winston Churchill]] fortsatte dock kampen och Storbritannien uthrdade ett fruktansvrt tyskt luftkrig mot arna. [[Slaget om Storbritannien]] sg brittiska [[Royal Air Force]] besegra [[Hermann Gring]]s [[Luftwaffe]]. Med hjlp av ny frbttrad radarteknik kunde det brittiska flygvapnet stta in sina numerrt underlgsna flygplan vid de stllen de verkligen behvdes.

I detta lge hade [[Benito Mussolini|Mussolinis]] [[Italien]] gtt med i kriget p axelmakternas sida och gick nu till anfall mot [[Grekland]]. Det italienska anfallet misslyckades kapitalt och tysk hjlp behvdes. De tyska armerna besatte utan strre svrigheter [[Jugoslavien]] och Grekland [[1941]].

== Avgrandets tid ==

Den [[22 juni]] [[1941]] satte [[Hitler]] igng [[Operation Barbarossa]], det massiva anfallet p [[Sovjetunionen]]. Kriget p stfronten hade brjat.

De tyska trupperna hade inledningsvist stora framgngar och stod snart utanfr [[Moskva]]. Hr kom krigets frsta vndpunkt. [[Stalin]] lyckades organisera ett tappert motstnd framfr huvudstaden och de tyska trupperna krde snart fast i den begynnande ryska vintern. Frbindelselinjerna var uttnjda till bristningsgrnsen och talrika sovjetiska frstrkningar anlnde alltjmt till fronten.

Den [[7 december]] [[1941]] anfll [[Japan]] utan frvarning den amerikanska flottbasen vid [[Pearl Harbor]] p [[Hawaii]]. Sledes drogs ven [[USA]] in i det andra vrldskriget p de allierades sida. I den nordafrikanska knen kmpade [[Erwin Rommel]] mot britterna under [[Bernard Montgomery|Bernard Law Montgomery]]. [[1942]] lyckades Montgomery slutligen tillfoga Rommel ett avgrande nederlag vid [[el-Alamein]].

I slutet av [[1942]] ryckte framskjutna tyska trupper in i [[Stalingrad]], men blev slutligen omringade dr efter en sovjetisk motoffensiv. Trots fltmarskalk [[Erich von Manstein]]s frsk att bryta belgringen av Stalingrad, hlls tyskarna (fltmarskalk [[Friedrich Paulus|Paulus]]) alltjmt instngda dr. Den [[2 februari]] [[1943]] kapitulerade tyskarna i [[Stalingrad]], vilket blev krigets verkliga vndpunkt. Stalin gav order om en generaloffensiv, en offensiv som inte slutade frrn i [[Berlin]].

== Axelns sammanbrott ==
[[1943]] hade slutligen [[slaget om Atlanten]] avgjorts och enorma mngder amerikanska frstrkningar och materiel transporterades ver till [[Storbritannien]]. Terrorbombningarna av [[Tyskland]] kom ven igng p allvar. De allierade invaderade [[Italien]] och Mussolini tvingades avg.

Den [[6 juni]] [[1944]] landsteg de allierade i [[Normandie]] ([[D-dagen]]) och ppnade drmed en andra front mot Tyskland. Vid slutet av [[1944]] genomfrde den tyska armn sin sista stora motoffensiv mot de allierade, men den s kallade [[ardenneroffensiven]] misslyckades.

I brjan av [[maj]] [[1945]] stod ryssarna i [[Berlin]], dr Hitler begick [[sjlvmord]]. Den [[7 maj]] kapitulerade det [[tredje riket]] fr de allierade.

I [[Stilla havet]] hade hrda strider rasat under hela kriget, men nu stod de allierade och knackade p [[Tokyo]]s drr. [[Franklin D. Roosevelt]] dog fre krigsslutet och den nye [[president]]en, [[Harry S. Truman]], gav order om att det nya vapnet, [[atombomb]]en skulle slppas ver [[Japan]]. Efter atombombningarna kapitulerade ven Japan infr vermakten.

Det andra vrldskriget var den mnskliga historiens strsta konflikt. Man rknar med att 50-60 miljoner mnniskoliv gick frlorade, dribland alla de som dog p grund av terrorn ([[koncentrationslger]], terrorbombningar och andra illdd). [[Frenta Nationerna]] grundades strax efter kriget. 

Andra vrldskriget avlstes av [[kalla kriget]].

'''Viktiga inslag'''
*[[Nazityskland]] - depression, judefrfljelser, upprustning
*[[Anschluss]] - sterrike och Sudettyskarna ansluts till tyska riket
*[[Frintelsen]]
*[[Polen under andra vrldskriget]] - tysk invasion som inledde kriget
*[[Finland under andra vrldskriget]] - [[Finska vinterkriget|Vinterkriget]], [[Finska fortsttningskriget | fortsttningskriget]], Finlands sak r vr
*[[Danmark under andra vrldskriget]] - tysk invasion
*[[Norge under andra vrldskriget]] - tysk invasion, [[Vidkun Quisling]], kungen i London
*[[Vstfronten under andra vrldskriget]] - [[Maginotlinjen]]
*[[stfronten under andra vrldskriget]]
*[[Sverige under andra vrldskriget]]
*[[Ryssland under andra vrldskriget]] - slaget vid Stalingrad
*[[Blitzen]]
*[[Pearl Harbor]] - USA gr med i kriget
*[[Enigma]] - kryptering
*[[D-dagen]] - allierade landstigningen i Normandie
*[[Slaget om Berlin]]
*[[Nrnbergprocessen]]
*[[Dresden|Bombningarna av Dresden]]
*[[Atombomber ver Hiroshima och Nagasaki]]
*[[Slaget vid Stalingrad]]
*[[Enhet 731]] - japanska krigsfrbrytelser

==Se ven==
*[[Frsta vrldskriget]]
*[[Litteratur om andra vrldskriget]]
*[[Slaget om Storbritannien]]
*[[Slaget vid el-Alamein]]
*[[Slaget vid Stalingrad]]
*[[Josef Stalin]]
*[[Adolf Hitler]]

==Externa lnkar==
*Tomas Andersson Odn, ''[Massmedia under mellankrigstiden och andra vrldskriget]'', 14:e nordiska konferensen fr medie- och kommunikationsforskning.

==Litteratur==
*''Andra vrldskriget'', [[Janusz Piekalkiewicz]], 10 delar. [[Kpenhamn]], [[1999]].
*''Berlin. Slutstriden 1945'', Antony Beevor, 2002.
*''Slutstriden, slaget om Berlin'', [[Cornelius Ryan]]. [[Stockholm]], [[1966]].
*''Vrlden i gr och i dag'', tre delar, Chr. A. R. Christensen och [[Yngve Lorents]]. [[Helsingfors]], [[1957]].

{{mnestoppar|Historia}}

[[Kategori:Andra vrldskriget]] 
[[Kategori:1900-talets historia]]
