'''Japan''' r en [[konstitutionell monarki]] i stligaste [[Asien]], bestende av ett antal ar i [[Stilla Havet]] ster om fastlandet. De fyra strsta arna r [[Honshu]] dr huvudstaden [[Tokyo]] ligger, [[Hokkaido]] dr bland annat staden [[Sapporo]] ligger, [[Kyushu]] och [[Shikoku]]. Till vster om Japan ligger [[Japanska havet]] och sderut [[stkinesiska havet]]. P fastlandssidan p andra sidan Japanska havet ligger [[Ryssland]], [[Kina]], [[Nordkorea]] och [[Sydkorea]].

P [[japanska]] heter landet &#26085;&#26412;, vilket kan uttalas antingen ''[[Nippon]]'' eller ''Nihon''. Namnet betyder [[solen|solens]] ursprung. Det vsterlndska namnet kommer frn den [[kinesiska]] lsningen av &#26085;&#26412;. Att detta uttal fick genomslag i [[vstvrlden]] tror man beror p de [[Portugal|portugisiska]] sjfarare som var de frsta europer som rapporterade om landets existens efter expeditioner till [[Malaysia]].

Med sina 127 miljoner invnare p en yta av 377 835 km r Japan ett av de mest tttbefolkade lnderna i vrlden.

==Historia==
''Huvudartikel: [[Japans historia]]''

Japan har en mycket lng historia. Frn slutet av [[1800-talet]] och fram till [[1945]] var Japan det mktigaste riket i stasien. Under [[Andra vrldskriget]] besegrades man dock av [[de allierade]] med [[USA]] i spetsen.

==Politik==
Japan har ett demokratiskt [[statsskick]] som bygger p en [[konstitution]] som antogs [[1947]]. Kejsaren r statsverhuvud fr Japan men har ingen makt i praktiken. I stllet r hgsta beslutande organ parlamentet med 732 medlemmar uppdelade i tv kammare, underhuset och verhuset (Inte senaten och representanthuset som i USA utan som i Storbritannien). Japans parlament kallas p engelska ''diet'' (&#22269;&#20250; ''kokkai'' p japanska) och har skapats med den tyska riksdagen som frlaga. ven de flesta av Japans lagar har skapats efter tysk modell. 

Parlamentarikerna vljs in till bgge kamrarna genom allmna val. mbetsperioden skiljer sig dock, fyra r fr Representanthuset och sex r fr Senaten. Frn ''diet'' vljs sedan en [[premirminister]] baserat p det parti som fick flest rster. Formellt sett blir han uttagen av kejsaren men detta r endast en symbolisk handling.

ldern fr rstrtt i Japan r 20 r. Observera dock att man i Japan rknar en persons lder som att man r ett r det r man fds, vilket gr att Japanerna med vrt stt att rkna r ett r yngre n de sjlva menar.

Japan har hllit en liberal profil under de senaste decennierna och fr tillfllet har [[Liberaldemokratiska partiet]] tillsammans med Nya komeito majoritet i bgge parlamentskamrarna. Liberaldemokratiska partiet har, med undantag av valet 1993, haft regeringsmakten sedan 1955. De partier som finns representerade i parlamentet r:

Det politiska livet i Japan r extremt mansdominerat, i representantshuset finns exempelvis 446 mn och 34 kvinnor. Kvinnlig rstrtt infrdes frst [[1947]].


==Ekonomi==
Japans ekonomiska situation i dagslget relativt svag men dock stabil. Man har nnu inte terhmtat sig frn den ekonomiska kollapsen inom bank- och byggsfren i brjan av [[1990-talet]]. Landet frsker ka de utlndska investeringarna och frenkla byrkratin fr att f fart p tillvxten. De japanska storfretagen visar goda vinster medan de sm- och medelstora fortfarande har problem. Kpkraften hos konsumenterna r stark men japanerna har visat sig vara ovilliga att brja handla eftersom det fortfarande finns en stor oro infr ett nytt ras.

==Demografi==
Japans befolkning r extremt homogen, 99% r japaner (tillhr folkgruppen [[yamato]]). Utver dessa finns vissa inslag av minoriteter varav den [[korea]]nska, som uppgr till 500 000 personer, r den strsta. Under [[1990-talet]] invandrade ven en del [[sydamerika]]ner (frmst frn [[Brasilien]]) fr att arbeta, men sedan mnga av dem tervnt till sina hemlnder berknas deras antal idag uppg till cirka 180 000. I norra Japan (frmst p [[Hokkaido]]) finns ven sm gruppper av den japanska [[ursprungsbefolkning]]en, [[Ainu]], men deras antal uppskattas endast till ngra tusen. I Japan finns ven en [[Kina|kinesisk]] minoritet av cirka 245 000 och en [[Fillipinerna|Fillipinsk]] minoritet av cirka 90 000. vriga folkgrupper uppgr sammanlagt till cirka 240 000 personer.

==Utbildning== 

==Huvudstaden==
[[Tokyo]] r Japans de facto huvudstad. Hr finns [[Kokkai]], alla ministerier, hgsta domstolen och Tokyo r Japans politiska och ekonomiska centrum. Ngon lag som officiellt flyttar huvudstaden frn [[Kyoto]] till Tokyo har aldrig stiftats. r [[1950]] stiftades dock en lag om stadsplanering dr Tokyo omtalades som huvudstaden och [[1956]] definieras huvudstaden i lagen "konsolidering av huvudstadsomrdet" som allt inom 50 kilometers radie frn Tokyos centrum. 

Vid vilken tidpunkt huvudstaden flyttade frn Kyoto till Tokyo r dock freml fr kontroverser. r [[1868]] blev Tokyo ett eget [[japanska ln|ln]], [[1868]] bytte [[Edo]]s slott namn till Tokyos slott och r [[1869]] blev Tokyos slott kejsarens egendom.

n idag har det kejserliga dekret som frklarar att Kyoto r huvudstad inte ndrats. Det finns vissa som hvdar att Kyoto p grund av detta dekret nnu r Japans huvudstad alternativt att bde Tokyo och Kyoto r huvudstad ([[japanska]] har flera synonymer fr huvudstad och man anvnder olika ord fr de tv huvudstderna).
'''Andra vrldskriget''' inleddes nr [[Tyskland]] invaderade [[Polen]] [[1 september]] [[1939]] och slutade [[1945]] med Tysklands och [[Japan]]s totala nederlag i och med den allierade invasionen av [[Berlin]] och atombombningen av [[Hiroshima]] och [[Nagasaki]].  Kriget bestod av flera strre och mindre konflikter, dr de dominerande stod mellan [[axelmakterna]] [[Tyskland]], [[Italien]] och [[Japan]] och [[de allierade]] [[England]], [[Frankrike]], [[USA]] och, under senare delen av kriget, [[Sovjetunionen]].

== Bakgrund ==
Efter [[frsta vrldskriget]]s slut [[1918]] stod Tyskland som frlorare. I [[Versaillesfreden|fredskonferensen i Versailles]] [[18 januari]] [[1919]] ansgs Tyskland st som ansvarig fr kriget, och man krvde ett enormt krigsskadestnd. Dessutom blev tyskarna frhindrade att ha krigsflotta, militrflygplan och stridsvagnar, armn fick best av maximalt 100.000 man och [[Rhenlandet]] skulle demilitariseras.

Trots detta lyckades man bygga upp en krigsmakt med tillrcklig kraft fr att ervra andra lnder.

== Inledande fas ==
Den [[1 september]] [[1939]] inledde den tyska armn ett frkrossande blixtanfall mot det underlgsna [[Polen]]. Trots tappert polskt motstnd, krossades polackerna av de framryckande tyska trupperna p ngra veckor. Den [[3 september]] fljde krigsfrklaringar mot Tyskland frn Frankrike och Storbritannien. Nsta fas i det andra vrldskriget blev det [[finska vinterkriget]], vilket sg framgngsrika finska frsvarare avvisa ett otal sovjetiska anfall. Trots tappert frsvar tvingades [[Finland]] slutligen p kn och freden undertecknades [[1940]] i [[Moskva]]. Finland avtrdde endast delar av [[Karelen]] till [[Sovjetunionen]].

Den [[9 april]] [[1940]] gav sig tyskarna p [[Danmark]] och [[Norge]] i ett frsk att skra jrnmalmstransporterna frn [[Sverige]], samtidigt som man ville etablera frdelaktiga flottbaser lngs den norska kusten. "Operation Weserbung" blev en total tysk framgng och de bda nordiska lnderna ockuperades.

Under tiden stod vstfronten stilla (The Phoney War - Ltsaskriget). De franska trupperna frlitade sig p [[Maginotlinjen]]. Trots detta, lt [[Adolf Hitler]] sina trupper verskrida [[Benelux]]lndernas grnser i [[maj]] [[1940]] (jfr [[Schlieffenplanen]] frn [[frsta vrldskriget]]). De allierade trupperna gick drefter in i [[Belgien]] fr att uppta kampen p belgiskt territorium, varp tyskarna satte in sitt huvudanfall genom [[ardennerna]], ut mot [[engelska kanalen]]. Anfallet splittrade de allierade armerna, som tvingades evakuera den europeiska kontinenten ([[Dunkerque]]). Frankrike stod besegrat.

Den nye brittiske premirministern [[Winston Churchill]] fortsatte dock kampen och Storbritannien uthrdade ett fruktansvrt tyskt luftkrig mot arna. [[Slaget om Storbritannien]] sg brittiska [[Royal Air Force]] besegra [[Hermann Gring]]s [[Luftwaffe]]. Med hjlp av ny frbttrad radarteknik kunde det brittiska flygvapnet stta in sina numerrt underlgsna flygplan vid de stllen de verkligen behvdes.

I detta lge hade [[Benito Mussolini|Mussolinis]] [[Italien]] gtt med i kriget p axelmakternas sida och gick nu till anfall mot [[Grekland]]. Det italienska anfallet misslyckades kapitalt och tysk hjlp behvdes. De tyska armerna besatte utan strre svrigheter [[Jugoslavien]] och Grekland [[1941]].

== Avgrandets tid ==

Den [[22 juni]] [[1941]] satte [[Hitler]] igng [[Operation Barbarossa]], det massiva anfallet p [[Sovjetunionen]]. Kriget p stfronten hade brjat.

De tyska trupperna hade inledningsvist stora framgngar och stod snart utanfr [[Moskva]]. Hr kom krigets frsta vndpunkt. [[Stalin]] lyckades organisera ett tappert motstnd framfr huvudstaden och de tyska trupperna krde snart fast i den begynnande ryska vintern. Frbindelselinjerna var uttnjda till bristningsgrnsen och talrika sovjetiska frstrkningar anlnde alltjmt till fronten.

Den [[7 december]] [[1941]] anfll [[Japan]] utan frvarning den amerikanska flottbasen vid [[Pearl Harbor]] p [[Hawaii]]. Sledes drogs ven [[USA]] in i det andra vrldskriget p de allierades sida. I den nordafrikanska knen kmpade [[Erwin Rommel]] mot britterna under [[Bernard Montgomery|Bernard Law Montgomery]]. [[1942]] lyckades Montgomery slutligen tillfoga Rommel ett avgrande nederlag vid [[el-Alamein]].

I slutet av [[1942]] ryckte framskjutna tyska trupper in i [[Stalingrad]], men blev slutligen omringade dr efter en sovjetisk motoffensiv. Trots fltmarskalk [[Erich von Manstein]]s frsk att bryta belgringen av Stalingrad, hlls tyskarna (fltmarskalk [[Friedrich Paulus|Paulus]]) alltjmt instngda dr. Den [[2 februari]] [[1943]] kapitulerade tyskarna i [[Stalingrad]], vilket blev krigets verkliga vndpunkt. Stalin gav order om en generaloffensiv, en offensiv som inte slutade frrn i [[Berlin]].

== Axelns sammanbrott ==
[[1943]] hade slutligen [[slaget om Atlanten]] avgjorts och enorma mngder amerikanska frstrkningar och materiel transporterades ver till [[Storbritannien]]. Terrorbombningarna av [[Tyskland]] kom ven igng p allvar. De allierade invaderade [[Italien]] och Mussolini tvingades avg.

Den [[6 juni]] [[1944]] landsteg de allierade i [[Normandie]] ([[D-dagen]]) och ppnade drmed en andra front mot Tyskland. Vid slutet av [[1944]] genomfrde den tyska armn sin sista stora motoffensiv mot de allierade, men den s kallade [[ardenneroffensiven]] misslyckades.

I brjan av [[maj]] [[1945]] stod ryssarna i [[Berlin]], dr Hitler begick [[sjlvmord]]. Den [[7 maj]] kapitulerade det [[tredje riket]] fr de allierade.

I [[Stilla havet]] hade hrda strider rasat under hela kriget, men nu stod de allierade och knackade p [[Tokyo]]s drr. [[Franklin D. Roosevelt]] dog fre krigsslutet och den nye [[president]]en, [[Harry S. Truman]], gav order om att det nya vapnet, [[atombomb]]en skulle slppas ver [[Japan]]. Efter atombombningarna kapitulerade ven Japan infr vermakten.

Det andra vrldskriget var den mnskliga historiens strsta konflikt. Man rknar med att 50-60 miljoner mnniskoliv gick frlorade, dribland alla de som dog p grund av terrorn ([[koncentrationslger]], terrorbombningar och andra illdd). [[Frenta Nationerna]] grundades strax efter kriget. 

Andra vrldskriget avlstes av [[kalla kriget]].



